Grattis Göteborg 400 år!



”Där! sa unge kungen” - så grundandes Göteborg

”Där ska staden ligga! Så sa som bekant den 24-årige Gustav II Adolf 1619 då han bestigit Stora Otterhällan som ett skådetorn över bygden kring Göta Älvs utlopp. Men varför just där? Platsen mellan Stora Otterhällan och nuvarande Kvarnberget … kunde inte ha sett ut att vara särskilt bra… sankt och oländigt såg det ut. Men den unge kungen var visionär…en god och skyddad hamn kunde här bli och man kunde bygga en stadsborg som stod värnfast mot tidens kanoner”, står det i Sven Schånbergs bok, Där! sa unge kungen.


Äntligen hade Sverige betalt Älvsborgs andra lösen på en miljon riksdaler i silvermynt till danskarna (enligt freden i Knäred 1613). En oerhörd summa som det fattiga Sverige skrapade ihop under sex år med hjälp av skatter, allt kungligt silver, och framför allt lån från Nederländerna som var en mäktig nation på denna tiden. Hade Sverige inte betalat hade vi inte haft någon port västerut eftersom både Halland och Bohuslän var danskt. Göta Älv-området var omstritt genom historien tack vare att den förband Vänern med Kattegatt. Under medeltiden låg allehanda fästningar, och flera föregångare till Göteborg, längs med älven och den utgjorde gräns mellan Danmark, Norge och Sverige.

Från vänster: Bokomslag av Sven Engwall. Skansen Kronan, en av befästningarna utanför vallgraven, Foto: Annette Eldredge, 2020. Längst till höger: Gamla Göteborg.


Gustav II Adolf skrev under privilegiebrevet den 4 juni 1621. Med tanke på att danskarna hade förstört fyra av Göteborgs föregångare ville kungen bygga en av Europas bäst befästa städer med stadsmur, portar, vallgrav och bastioner. Holländare bjöds in att komma och bo skattefritt i 10 år och de byggde en stad efter holländsk modell. 1621 var Sverige en stormakt i norra Europa och man talade om att göra Göteborg till huvudstad men så blev det ju inte. Däremot blev Göteborg som tanken var, en av Europas bäst befästa städer och en blomstrade handels- och sjöfartsstad.


”Staden innanför vallgraven” var liten och bestod till största delen av befästningarna som tog upp mycket plats och en enkel trähusbebyggelse. Det brann flera gånger, men först på tidigt 1800-tal började man bygga hus helt av sten innanför vallgraven. Flera av de holländska handelsmän som bodde i staden lät bygga stenhus längs med Stora Hamnkanalen. De ville bo så de kunde ta in sina handelsvaror från båtarna direkt i byggnadens källarvåning, kan man läsa i Bengt A Öhnanders bok Göteborg berättar.


Sjöfartsstaden Göteborg

Precis som kungen hade tänkt blev Stora Hamnkanalen en skyddad hamn i hjärtat av staden och öppnade för trafik 1622. Fartyg från bland annat England, Holland och Tyskland la till längs kajerna och gav Göteborg från allra första början en internationell prägel. Större fartyg fick lägga till närmare Göta Älvs mynning, vid Klippan. Man importerade sådant som byggnadsmaterial, ved, salt, vin, kryddor och porslin. Dock var den viktigaste importvaran te som genast köptes upp av brittiska handelsmän. Båtar avgick med exportvaror som järn och trävaror, tjära, sill och tran, samt de mer kuriösa varorna hasselnötter, bergmossa (som användes som färgämne) och tobak! ”På 1700-talet odlades tobak på några platser inom Göteborgs ägor”, kan man läsa i boken Göteborg berättar … och mindre kvantiteter gick på export. Bland annat fanns tobaksplantager på landerierna (jordbruksområden) Lisas berg (Liseberg) och Lorensberg. Liseberg blev park först 1923 i samband med den internationella utställningen och firandet av Göteborgs 300-årsjubileum.”


Ostindiska Kompaniet och världens största varv

Stora Hamnkanalens guldålder var under Ostindiska Kompaniets verksamhet åren 1731-1806. Mot slutet av sin existens hade Kompaniet mer ett symbolvärde än ett ekonomiskt värde. Göteborg som handelsstad expanderade hela tiden och under Napoleonkrigen blev Göteborg en frihandelsstad och var den enda staden öppen för internationell handel eftersom Napoleon kontrollerade resten av Europa. Från 1815 och framåt hade jordbruket problem, fler människor flyttade till städerna, och hantverk mekaniserades. Innovationer skapade nya industrier utanför vallgraven. Som ett exempel på sådana entreprenörer kan nämnas Alexander Keiller, invandrare från Skottland, som tog det första steget 1841 mot vad som skulle bli en varvsindustri i världsklass. Han startade Göteborgs Mekaniska Verkstad som så småningom blev Götaverken.1933 var det världens största varv.


Skandinaviens största hamn

Sjöfarten är bilden av Göteborg. Förutom varv och godstrafik, var passagerartrafiken omfattande. På 1850-talet och framåt utvandrade över en miljon svenskar till Amerika och de reste från Göteborg. År 1900 var de tre viktigaste städerna med svensk befolkning Stockholm, Chicago och Göteborg. Svenska Amerikalinjen-SAL, Svenska Lloyd, senare Tor Line, Sessanlinjen och Stena Line har tagit passagerare mellan Sverige och utlandet. Från 1915 till 1975 var Kajplats 36, en av huvudterminalerna för Svenska Amerikalinjen, den andra låg i New York, Pier 97 i hamnen på Manhattan. Svenska Amerikalinjen blev framförallt känd för sina lyxiga fartyg och var ett av världens ledande kryssningsrederier. Det var alltid musik och folkmassor på kajen när de vita Amerikabåtarna kom in till sin hemmakaj vid Amerikaskjulet på Stigbergskajen. På tidigt 50-tal mötte min mamma ofta sin moster som arbetade ombord och hjälpte henne att bära iland väskor och exotiska föremål hon hade inhandlat. Från när jag var barn minns jag bland annat att vi hade en uppstoppad alligator som jag tyckte var riktigt otäck, men också de största och vackraste snäckor jag någonsin sett!


Nu finns endast Stena Line kvar på södra älvstranden och kryssningsfartyg lägger till vid Amerikaterminalen där SAL hade sin hemmakaj. På 1970-talet var Göteborgs Hamn en av de 10 största i världen, men konkurrerades ut av varv och hamnar i Asien.


Göteborgs Hamn är fortfarande Skandinaviens största, men där varven förr låg på norra älvstranden har nya bostadsområden växt upp, liksom Chalmers nya campus, Lindholmen Science Park. Det har blivit en kreativ mötesplats för forskare, studenter och IT-medarbetare. Många pendlar med gratisfärjan mellan Stenpiren och Lindholmen och vill man upptäcka dessa nya områden och promenera längs med älven är det ett enkelt sätt att ta sig fram.


Göteborgs 300-årsjubileum 1923

När Göteborg skulle fira 300 år, 1921, bestämde man att skjuta upp firandet i två år p g a sviterna efter första världskriget. Dessutom blev det en internationell, istället för regional, jubileumsutställning. Utställningarna handlade om historia, skandinavisk konst, utlandssvenskar, industri, svensk export, luftfart, internationell stadsbyggnad, automobiler, nordiska trädgårdar, m.m. Kung Gustav V invigde den 8 maj 1923 och när expositionen stängdes drygt fem månader senare hade 4,2 miljoner besökt den.

Gamla bergbanan på Liseberg var byggd av trä och var världens största när den invigdes. På bilden till höger ser vi bergbanan efter 1956, med målningar. Foton: Wikipedia


Mycket av det man förknippar som speciellt för Göteborg kom till i samband med 300-årsjubileet. Till exempel byggdes Götaplatsen med Konstmuseet och Konsthallen då. Landeriet Lisas Berg omvandlades till nöjesparken Liseberg och den nya 996 meter långa berg- och dalbanan, tilldrog sig mest intresse av alla attraktioner. Den ikoniska Bergbanan var byggd av trä och var världens största när den invigdes. När den revs 1987 ”hade 41 miljoner personer skrikit sig igenom åkturen bakom världens största målning”, kunde man läsa i Göteborgsposten i mars 2019. Det geometriska mönstret skapades 1956 av konstnären Knut Irwe tillsammans med 15 andra målare och 16 snickare.

Lisebergs Kongresshall, nuvarande Konserthallen, fick sin ”premiär med en relativt go gubbe”, när Albert Einstein höll ett tal om relativitetsteorin där 1923 till en fullsatt salong, kunde man läsa i GP 1999.


Med några av mina kära "flickor" i Botaniska. Jag är den enda på bilden med solglasögon - Kaliforniabo som jag är! Fotot togs av en förbipasserande, 2017


Den härliga oasen Botaniska Trädgården öppnades med promenadvägar bland vackra planteringar. Vitsippsdalen är särskilt vacker på våren naturligtvis och denna del av parken var skälet till att Botaniska anlades precis här. Man ansåg att detta var ett av få exempel på västsvensk urskog. Naturstigen upp till Håberget (80 m ö h) med vidsträckt utsikt ända bort till havet är värd besväret liksom stigen ner via Klippträdgården, anlagd i ett gammalt stenbrott.

Jubileumsposter framtagen av Thomas Olsson, www.thomaso.se


Göteborg 400 års jubileum 2021-2023

I många år har Göteborg använt 400-årsjubileet som drivkraft för stadens utveckling med samverkan mellan näringsliv, akademi, offentlig verksamhet, organisationer och föreningar. Pandemin ställde till det i planeringen för jubileet och det stora firandet har flyttats fram till 2023. Göteborg & Co, som är en del av Göteborgs Stad, är jubileumsarrangörer. Under 2021 blir det ett formellt, historiskt firande av den officiella födelsedagen 4 juni (Göteborg fick sina stadsprivilegier den dagen 1621) med salut, flaggning och födelsedagshälsningargenom installationer i kvarteren runt Kronhuset, Göteborgs äldsta byggnad (uppförd 1642-1654). Det kommer att vara utställningar på Gustaf Adolfs Torg med ”Göteborg berättar”, en samling av 100 berättelser från göteborgare. På Stadsmuseet kommer 1900-talsutställningen ”Grejen med Göteborg” att visa ikoniska göteborgsgrejor men också stadens hela 400-åriga historia. Artscape, gatukonstorganisationen från Skåne kommer att skapa sex storskaliga konstverk på olika platser runt i staden.


Artscape skapar storskaliga konstverk runt om Göteborg i samband med jubileet.

Foto: goteborgco.se


Souvenirer & jubileumsbakelser

När man har tittat klart på utställningarna, kanske inhandlat någon av de nya souvenirer som kommer att finnas (länkar till alla fina souvenirer hittar du i slutet av artikeln) är det nog dags att gå till anrika Ahlströms Konditori, Korsgatan 2, nära Domkyrkan, en traditionell mötesplats sedan 1901. Förhoppningsvis kan man där beställa en smörgås på det nya Göteborgsbrödet och en bakelse skapad till jubilaren med passionsmousse till kaffet! Båda är framtagna av studenter och lärare på Yrgo (yrkeshögskoleutbildningen “Bagare och konditor”).

Studenter & lärare på högskolans yrkesutbildning ”Bagare & Konditor” har tagit fram både en jubileumsbakelse och ett jubileumsbröd att fira Göteborg med! (klicka på länkarna för recept!)


Jubileum 2023 Under 2023 planerar man ett jubileumsprogram med en stor folkfest den 2-6 juni, där Göteborgs födelsedag, den 4 juni, blir fokus. Ceremonier, festtåg, och parader genom staden, utställningar, seminarier och andra satsningar med göteborgare samt nationella och internationella gäster planeras. De platser som kom till inför 300-årsjubileet blir uppmärksammade på deras 100-årsdag; Liseberg, Botaniska trädgården, Konstmuseet, Naturhistoriska museet och Slottsskogsvallen m.fl. För mer information se https://goteborgco.se/kategori/goteborg-400/


Jubileumsfrimärken

Post Nord gav ut årets första frimärken i januari som en hyllning till stadens 400-årsjubileum. Motiven av Ullevi, nya Hisingsbron, Skärgårdsbåten Fröja, Göteborgs Hamn och Röda Sten är ett resultat av göteborgarnas inskickade förslag illustrerade av lokala konstnärer.

Göteborgs frimärken, speciellt framtagna för stadens 400-årsjubileum 2021. Bild: Post Nord


Västlänken och Västsvenska paketet

Det går knappast att förbise den stora expansion som Göteborg nu genomgår med byggandet av Västlänken. Göteborg och Västsverige växer och fler och fler flyttar till regionen. ”Göteborg antas växa med ca 150 000 invånare till 2040”, enligt Åke Gillmén, tidigare Depåområdeschef SJ AB. Regering och riksdag har beslutat att Västlänken ska byggas som en del i regeringens nationella plan för transportsystemet och ingår i Västsvenska paketet, som finansieras av statliga, regionala och lokala medel, samt med EU-pengar.


Projektet med Västlänken är omfattande och byggnationen startade 2018. Det beräknas vara klart för trafik 2026. Tunnlar för tåg och pendeltågstrafik byggs under centrala stan, med tre nya underjordiska stationer vid Göteborgs Central, i Haga och vid Korsvägen. Från att ha varit en s k ”säckstation” som är som en återvändsgränd, blir Göteborg en genomfartsstation istället med möjlighet för mer och tätare tågtrafik, färre byten och snabbare resa. Tack vare Västlänken planeras dessutom en ny snabbtågsförbindelse Göteborg-Borås med stopp på Landvetter Flygplats.

Byggnation av Västlänken (till vänster). Välkända feskekörkan (till höger) är stängd under arbetet med Västlänken. Mural på byggplank för Västlänken. Foton: Annette Eldredge, 2020


Det kommer också att bli bättre kollektivtrafik med nya knutpunkter och längre perronger. De nya stationerna kommer att avlasta Centralen, och ”Brunnsparken som nu är den tätast trafikerade kollektivtrafikplatsen i Sverige”, enligt Åke Gillmén. Nya cykelbanor kommer att göra det lättare och säkrare att ta sig fram med cykel.


Den nya Hisingsbron, med ett finare namn ”Arpeggio”, som ska ersätta Göta Älvbron invigs nu i maj. Den blir ett nytt landmärke i Göteborg med sina fyra pyloner. Förutom filer för biltrafik och spårvagnstrafik, kommer det att finnas gång- och cykelbana och på kvällen kommer bron att vara upplyst. Tack vare den nya Marieholms-tunneln under Göta Älv flyter trafiken bättre mellan E6 (Göteborg-Oslo) och E20 (Göteborg-Stockholm).


Turistguide i Göteborg

Göteborg är min födelsestad och jag har alltid varit intresserad av historia. I mitten av 70-talet gick jag på en intensivkurs för att utbilda mig till turistguide, i väntan på att kunna arbeta som reseledare som var mitt mål. Då kände jag till varenda gata och många små detaljer som jag testade på min morfar. Jag upplevde honom som en ”urgöteborgare”. Men jag fick arbete på Landvetter istället och guidade mest där när flygplatsen öppnade 1977 och busslaster kom för att titta. Landvetter var storslaget och modernt med nyaste teknologin jämfört med Torslanda (som för övrigt invigdes 1923). Som många kanske minns var det problem i början med flygtrafiken p g a dimman som alltid låg tät över Landvetter Flygplats och många plan fick istället landa i Jönköping! Göteborg Östra som vi kallade det för.


Nu är det snart 40 år sedan jag flyttade från Göteborg, så det har varit roligt att återbekanta mig med staden i samband med det här blogginlägget. Jag frågade flera vänner i Göteborg om lite hjälp med idéer och också om vad som är nytt och speciellt med Göteborg av idag. Stort tack till er alla! Ett särskilt tack till Åke Gillmén, tidigare Depåområdeschef SJ AB, för information om Västlänken.


Enligt många, både göteborgare och besökare, är Göteborg en väldigt trevlig stad, bebodd av ”goa gubbar och gummor” som Kal och Ada. Hur är man då? Jo, hjälpsam, inkluderande, bjuder på sig själv, trevlig och pratsam (gärna på bred ”götebosska”) och “vad du än frågar så ger han [eller hon] ett positivt svar, exempelvis ”dô, de lôôôser saj” (citat från GP Karin ”Fröken” Fingal). Tidigare återfanns många goa gubbar förstås inom varvsindustrin. Enligt en artikel jag hittade i GP från 2014 hade Göteborgs Universitet då inte mindre än 37 avhandlingar i ämnet goa gubbar! Särskilt män i alla åldrar refererar till sig själva som gubbar; även unga pojkar som t ex spelar fotboll kan höras ropa: ”Kom igen nu gubbar!” Detta förekommer än idag, 2021! Gummor, flickor, tjejer för kvinnor? Jag har fått lite olika bud. Min mamma sa alltid att hon skulle träffa ”flickorna” oavsett om det var hennes pensionerade arbetskamrater eller gamla barndomsvänner. Den traditionen fortsätter för mig och min syster som också träffar ”flickorna”.


Göteborg är en ”liten storstad” med 600,000 invånare i tätorten och 1,050,000 i Storgöteborg (2020). Göteborgarna uppfattas ofta som glada och välkomnande och man skrattar mer i Göteborg! Det kan ju ha något med den berömda göteborgshumorn att göra! Som avslutning därför ett par göteborgsvitsar:


Kal på Storan

Kal hade varit på Storan och för första gången i sitt liv upplevt en opera.

- De kan inte beskrivas hur schangdobelt de va, skröt han för gubbarna på torget. Å rätt som de va så kom en som hette Lundgren inåkande på en svan.

- Lohengrin hette han la, protesterade en av gubbarna.

- På tyska, ja…


I hamnen Kal och Ossbon promenerar i hamnen, de resonerar om hur bra det hade varit om de kunde prata något främmande språk, engelska exempelvis.

Det är samtidigt flottbesök i stan och vid Stenpiren ligger det några mindre engelska örlogsfartyg, i vattnet bredvid det ena fartyget ligger det en matros.

– Help me! Please help me!

– Dô, där ser du en som kan prata engelska.

– Ja, flytande, till å mä!



Text: Annette Eldredge



Bilder:

1, Klippan, Göteborg, Per Pixel Petersson/imagebank.sweden.se 2-4, Bokomslag av Sven Engwall. Skansen Kronan, Annette Eldredge, 2020. Gamla Göteborg, ursprung okänd

5-6, Bergbanan på Liseberg, Wikipedia

7, Botaniskaträdgården, Annette Eldredge, 2017

8, Jubileumsposter, Thomas Olsson, www.thomaso.se

9, Artscape, goteborgco.se

10-11, bakelse & bröd, Yrgo, högre yrkesutbildning Göteborg

12, Göteborgs frimärken, Post Nord

13-15, Västlänken, feskekörkan, byggplank, Annette Eldredge, 2020


Länkar till jubileums souvenirer och böcker:

Räkan kapsylöppnare

https://brewhouse.se/gbg_form/elsa-boman/

Varma Göteborg - filtar

https://brewhouse.se/gbg_form/fine-little-day/

Upplevelseboxen - En plats för alla

https://brewhouse.se/gbg_form/oh-ah-creative-works/

Kristian Wedel, Göteborg 400 år

https://tinyurl.com/nnwe5nk3

Tomas Andersson och Peter Sandberg, Göteborgs historia: port mot väst

https://tinyurl.com/3tz43jen


För mer jubileumsdetaljer:

https://www.goteborg2021.com

https://www.goteborg2021.com/jubileumskalendariet/

https://www.goteborg2021.com/jubileumssatsningar/

https://vartgoteborg.se


Mer om Göteborg:

Västlänken

https://tinyurl.com/Trafikverket-Vastlanken

https://www.youtube.com/watch?v=O2NamBxp9pE - videon med bra överblick över det omfattande projektet Västlänken och Västsvenskapaketet

Dokumentär om Göteborgs hamn - Den inre hamnen (1988)

https://www.youtube.com/watch?v=B7pxHtAlGQo


Källor:

Sven Schånberg, Där! sa unge kungen, 1975

Bengt A. Öhnander, Göteborg berättar, 1992

GP Johan Brink, 17 mars 2019

GP Jan Hansson, 14 oktober 1999

Åke Gillmén, tidigare Depåområdeschef SJ AB, 2021

GP Karin ”Fröken” Fingal, 8 aug 2014

Kal å Adas Göteborg, En lättsam introduktion, Göteborg & Co., GP, 1991 https://sv.wikipedia.org/wiki/Kal#Exempel_på_Kal_å_Ada-historier









173 views0 comments

Recent Posts

See All