Juridik och ekonomi på äldre dar


Idag utbyter vi på bloggen tankar om framtiden, åldrande, och om vad man i god tid bör tänka inför slutet, i en serie artiklar från samtalsgruppen "The last Inning". Här om pengar & juridik.


KALLA FAKTA – lite om juridik och ekonomi

Vi har gjort en översiktlig sammanställning av juridik och ekonomi som kan vara bra att tänka på när man blir äldre. Varken vi författare eller SWEA tar juridiskt ansvar för innehållet. Man bör alltid kontakta en expert om man behöver mer kunskap.


VAD HÄNDER OM JAG INTE LÄNGRE KAN SKÖTA MINA AFFÄRER?

När någon dör ordnas det administrativa genom arv och testamente, men vad händer om man inte längre kan sköta sina affärer?


Första steget, när man fortfarande är helt kapabel själv, men kanske har svårt att se på en datorskärm, eller inte kan ta sig till bankkontoret, är att ge någon fullmakt (power of attorney) att sköta bankärenden och annat som man kan behöva hjälp med (även när man är frisk).


Nästa steg, när man inte längre är mentalt kapabel att ta hand om sitt liv, kan man förbereda så att man får det som man vill. I Sverige kan då domstol utse en god man eller en förvaltare. Numera kan man kringgå detta genom att själv medan man fortfarande anses ha mental förmåga, skriva en s.k. framtidsfullmakt där man utser en eller flera personer till att sköta ens personliga och ekonomiska intressen i den situation då man inte längre kan fatta egna beslut (t.ex. vid demens). Framtidsfullmakten kan man upprätta själv, online, eller ta hjälp av en jurist.


I USA motsvaras detta delvis av en s.k. Revocable Living Trust (RLT), där man anger vem man vill ska ta över ens affärer om man inte längre klarar det själv. I en RLT kan man själv vara ansvarig, fram tills den dag man inte längre vill eller är kapabel eller då man dör. Då träder den person man utsett som förvaltare över. Det betyder att man inte riskerar att behöva gå igenom långa, dyra, offentliga rättsliga processer (s.k. probates) för att få testamente godkänt. En RLT behöver inte godkännas av domstol för att vara giltig.

Viktigt är också att skriva ett ”Advanced Health Care Directive”, som reglerar vad som ska göras avseende livsuppehållande åtgärder. I samband med detta kan det vara bra att ha förteckningar över läkare och annan hjälp.


Formuleringarna i en svensk framtidsfullmakt (”Living Will”) kan man hitta på nätet. https://www.swedbank.se/privat/juridiska-tjanster/fullmakter/framtidsfullmakt.html

källor: https://www.domarbloggen.se/god-man-forvaltare-och-framtidsfullmakt-nar-hur-och-varfor/

(https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381)


VAD HÄNDER ADMINISTRATIVT NÄR JAG DÖR?


Försäkringar kring dödsfall

I USA kan man teckna avtal med en s.k. “Cremation Service” (t.ex. Trident Society) som tar hand om allt juridiskt och praktiskt när man dör. Man kan också teckna en “Travel Protection Plan” som innebär att företaget tar hand om allt oavsett var man dör. Har man inte en “Cremation Service” bör man se över sin reseförsäkring, så att man vet vad som gäller i det fall man dör i annat land än sitt hemvistland.


Konsulatet

När en svensk medborgare dör ska man informera konsulatet. De ansvarar sedan för att svenska myndigheter får denna information.


Dödsfallsintyg

Vid dödsfall i Sverige skickar ansvarig läkare dödsfallsintyg, bevis till Skatteverket som är Sveriges folkbokföringsmyndighet. Vid dödsfall utomlands skickas dödsfallsintyget till svensk ambassad eller konsulat i det landet man är folkbokförd, som sedan meddelar Skatteverkets folkbokföringsenhet.


VAD HÄNDER MED DET JAG LÄMNAR EFTER MIG?


Bankkonton och andra tillgångar

Det är alltid bra att ha förteckningar över tillgångar, både bankkonton och ägodelar inklusive försäkringar.

Vissa banker låser konton (enskilda och gemensamma) vid dödsfall, så det är bra att redan innan ha reglerat så att man vet från vilka konton räkningar betalas och att den efterlevande kan betala räkningar, så att man inte blir strandsatt ekonomiskt i en redan svår tid. Kontrollera med din bank vad som gäller för enskilda och gemensamma bankkonton om en av makarna avlider.


Testamente

Om man inte har upprättat ett testamente tillämpas hemvistlandets lagstiftning för arv, i vårt fall USA:s. Har man minderåriga barn är det extra viktigt att ha ett testamente där man utser förmyndare om man bor i USA. Har man inte angett förmyndare utses denna av domstol. Även om det till slut blir en släkting eller nära vän som utses, så kan det föregås av en lång och jobbig rättsprocess.


Arv och skatt

Det är viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i lagstiftningen kring arv och arvsfördelning mellan Sverige, USA och de olika delstaterna, och för att vara säker på att man formulerar sig rätt bör man vända sig till en jurist med kunskap om gällande lagstiftning. I Sverige finns sedan 2005 ingen arvsskatt. Dödsboet är en juridisk person, vilket innebär att dina arvingar inte är personligt skattskyldiga för dödsboets skulder för de tillgångar som finns i Sverige.


I USA finns både federal och statlig arvsskatt. För den federala arvsskatten taxeras man inte om arvet är mindre än $11.9 miljoner (maj 2021). Den delstatliga arvsskatten varierar, vissa stater har “inheritance tax” (betalas av arvingen), vissa har “estate tax” (betalas av dödsboet) och vissa har både och. Kalifornien tar inte ut någon arvsskatt, men Oregon har ”estate tax” för belopp över $1 miljon, New Jersey har arvsskatt och Maryland har både ”inheritance tax” och ”estate tax”. Detta kan vara något att ha i åtanke om man funderar på att pensionera sig i en annan delstat.


Om du har tillgångar i Sverige (hus, pengar på banken) som är testamenterade till någon i USA, så kommer allt detta ingå i ditt samlade dödsbo och taxeras därefter beroende på delstat.


Se denna länk för olika delstater:

https://www.aarp.org/money/taxes/info-2020/states-with-estate-inheritance-taxes.html


I Sverige är det numera mycket vanligt att man fyller i det s.k. Vita Arkivet. Det är inte ett juridiskt dokument, utan snarare en “manual” man fyller i som vägledning till de efterlevande. Det är ett sätt att uttrycka sina önskemål utan att behöva prata med sina efterlevande. I Vita arkivet kan man ange hur man vill att ens begravning ska gå till, val av kista eller urna, musik m.m., och man kan samla information om var man har bankkonton, försäkringar m.m. för att underlätta för de efterlevande. Man kan förvara sitt Vita Arkiv tillsammans med sitt testamente och andra viktiga dokument, eller registrera det hos Fonus i Sverige. Man kan enkelt fylla i det online (om man har BankID), beställa det i pappersform från Fonus, eller skriva ut själv.


Man kan naturligtvis använda Vita Arkivet som inspiration och skriva en helt egen vägledning med information, önskemål och förväntningar.


Länk till Vita arkivet: https://www.svenskakyrkan.se/filer/vita-arkivet.pdf


Internet och sociala medier

Det underlättar för efterlevande om man listar alla sina internetkonton (inklusive lösenord) och anger vad man vill ska hända med kontona och informationen som finns där, efter man avlidit.

Om man får tro en Oxford-studie, så kommer det om 50 år att finnas fler döda än levande på Facebook om utvecklingen fortsätter. Facebooks intäktskälla är ju att sälja profilinformation till företag så att man kan utforma riktade annonser, så egentligen har man ju inget intresse att ha kvar döda profiler, men man har skapat en möjlighet att skapa minnessidor där de efterlevande kan lägga upp minnesord och titta på det man publicerade när man levde. Det kan vara klokt att redan nu ställa in sitt Facebookkonto så att kontot antingen plockas bort när man dör, eller så att en minnessida skapas, och utse någon som i så fall ansvarar för minnessidan.


Gå till Facebook tryck på pilen längst upp i högra hörnet (Account) Tryck på “Settings and Privacy” och sedan på “Settings”. Memorialization Settings kommer då upp och här kan du bestämma vad som händer med ditt account när du inte längre finns.


Skrivet av Pia Wennerth & Tinna Prather Persson

108 views0 comments

Recent Posts

See All