Jag har tidigare berättat här i bloggen om hur jag och min man flyttade till San Francisco precis innan staden stängde ner våren 2020. Vi flög hit med två incheckade väskor var och hade bokat boende endast för de första veckorna. Planen var att leta lägenhet på plats och första veckan hann jag göra en snabb koll på utbudet på olika uthyrningssajter. Sen kom shelter-in-place. Alla fysiska visningar ställdes in, butiker var stängda och vi insåg att det skulle bli svårt både att hitta en lägenhet och att lyckas inreda den.
Som tur är kunde vi förlänga det tillfälliga boendet vi hade. Till en början visste ju ingen hur länge restriktionerna skulle hålla på, och vi hoppades att det skulle bli bättre inom kort. Men efter ett tag insåg vi att det skulle ta lång innan Covid-19 var över. Ett par vänner som bor tillsammans i ett hus nära Redwood City skulle få ett ledigt rum under ett par månader och de frågade om vi ville flytta in hos dem. Vi tyckte att det kunde vara kul att ha lite mer dagligt sällskap under pandemin och tackade ja. Planen var då fortfarande att återvända till San Francisco i början på 2021.
På resande fot
När min man under hösten 2020 fick reda på att han skulle behöva jobba hemifrån till minst augusti 2021 började vi se andra möjligheter. Allt vi ägde här fick fortfarande plats i en bil och vi hade inget fast boende vi behövde betala hyra för. Dessutom hade vi redan köpt ett säsongs-liftkort som gällde på skidanläggningar över hela USA, så vi bestämde oss för att åka till snön och skidbackarna.
I januari rullade vi i en fullpackad bil till Klippiga Bergen. Vi bodde två veckor utanför Park City i Utah och därefter fyra veckor i Frisco i Colorado, mitt emellan fyra olika skidanläggningar som ingick i vårt liftkort. Tack vare tidsskillnaden kunde vi åka i backarna ett par timmar på morgonen innan min man behövde hem till dagens första möte. Eftersom jag tycker att årstiderna är en av de bästa sakerna med Sverige njöt jag av att få riktigt vinterväder under en tid.
Skidåkning i Colorado och besök i Colorado National Monument på vägen tillbaka till Kalifornien.
I Monterey blev det många promenader längs med stranden.
Efter skidåkningen och snön hyrde vi en lägenhet i Monterey och mötte våren vid havet. Där passade vi på att besöka Big Sur, Carmel-by-the-Sea och många andra fantastiska platser längs med kusten. Sedan i somras bor vi återigen tillsammans med våra vänner i Redwood City i väntan på ett mer långsiktigt boende. Nya varianter av viruset och fortsatt hemmajobb har gång på gång skjutit fram våra planer på att flytta tillbaka till San Francisco.
Både fördelar och nackdelar
Eftersom vi hittills har hyrt möblerat har vi inte behövt köpa så många prylar. Det dröjde ett helt år innan vi gjorde vårt första besök på IKEA för att handla lite förvaringsdetaljer. Fördelen med att inte ha så många saker tillgängliga är att man inser att man faktiskt inte behöver så mycket! Man klarar sig med mindre än man tror. På de platser där vi endast bott ett par veckor blev bara en liten del uppackat och resten låg kvar i resväskorna. Såklart har livsstilen under pandemin påverkat vad det är som har blivit använt. Festkläderna har ju till exempel inte kommit till användning så många gånger ännu, medan myskläderna har gått varma.
I den amerikanska byråkratin har det varit en nackdel att inte ha en fast punkt. Eftersom jag länge saknade de rätta dokumenten för att bevisa att jag har en adress i Kalifornien har det varit mycket krångligare att skaffa lokalt körkort och bankkonto (pandemin gjorde det inte heller lättare). Men under hösten lyckades jag äntligen få fram dokument som DMV godkände, och med ett kaliforniskt körkort i handen blev även allt annat mycket enklare.
Det är ett inte alltför stort projekt att flytta när allt man äger får plats i en bil.
Jag är oerhört tacksam över att jag fick möjligheten att få se så många olika platser under det senaste året. Men jag längtar samtidigt efter en plats som jag på riktigt kan kalla för ”hemma”. Även om pandemin är lika aktuell nu som den var för två år sedan börjar vi nu få någon form av vardag här. Och det är dags att fortsätta där vi slutade i mars 2020, nämligen att hitta en lägenhet i San Francisco!
Text och Bild: Pernilla Jansdotter