Som nog de flesta vet delar SWEA varje år ut ett stipendium – nu på 10,000 dollar – till en person som arbetar på ett projekt om svensk kultur i vidaste bemärkelse – till exempel konst, musik, historia, miljö, litteratur, samhällsliv – det viktiga är att resultaten kan spridas till en vidare krets och förmedla kunskap om Sverige utanför våra gränser. Årets stipendiat heter Sara Ann Knutson och hennes projekt med den lärda titeln “The Archaeology of Islamic and Scandinavian Heritage in Viking-Age Sweden” skall handla om mynt från vikingatiden och leda till en doktorsavhandling i Berkeley.
Gamla mynt, kan det vara kul? Hur viktigt är det i dagens värld? Dom där grå slantarna som jag såg bakom glas när jag gick på museum med min skolklass för länge sen? Var det nån mer än jag som tänkte så och hade lika grundligt fel? Sara Ann Knutson har fått mig att helt tänka om och inse att mynt är en viktig del av vår historia, och de mynt hon skall studera har mycket att berätta. Svenska vikingar härjade ju i österled, långt ner mot Svarta Havet (ni minns väl Röde Orm?), och det ledde till omfattande sociala och ekonomiska kontakter mellan vikingatidens Skandinavien och kalifaten vid Svarta Havet, Medelhavet och Kaspiska Havet. För handel behövdes det pengar, och de pengar man använde var islamiska silvermynt med inskrifter på arabiska. Så småningom hamnade många av mynten, en del präglade så långt bort som i Syrien, i skandinaviska gravhögar. Den allra största av dessa är den s.k. Spillingsskatten, som hittades på en åker nära Spillings på Gotland år 1999. Den vägde drygt 76 kilo, innehöll både silver och brons och är världens största bevarade silverskatt. Man fann smycken, som ringar och armband, samt över 14 000 mynt – det yngsta från slutet av 800-talet efter Kristus.
Hur blir en ung amerikanska intresserad av vikingatidens mynt? Och hur bär hon sig åt för att studera dem? Vad vill hon veta?
Jag ringde upp för att höra om jag kunde få intervjua henne i Berkeley – med mask och på avstånd förstås – men det var i sista minuten, och träffas personligen kunde vi inte alls, för hennes plan till Europa skulle gå om 12 timmar. Men hon ställde villigt upp, och det blev ett långt och trevligt samtal, där Sara Ann (som kommer från Michigan och har norskt påbrå) berättade att hon tidigt varit fascinerad av vikingar och absolut ville studera och resa till Skandinavien. Då fick det bli Sverige, för svensk litteratur och svenska språket var vad man undervisade i vid universitetet i Michigan. Sitt tredje college-år tillbringade hon med studier i historia och arkeologi i Uppsala, där hon trivdes förträffligt. Sen blev det Cambridge, där hon studerade arkeologi – (det tog lite tid att anpassa sig till Cambridges traditionsrika kultur men det var också ett intressant och bildande år) och därefter en M. A. i skandinaviska studier i Berkeley. Samtidigt studerade hon arabiska i två år för att kunna förstå både vad som var präglat på mynten och forskning publicerad på arabiska – det var en lång process, det medgav hon.
Men hur studerar man mynt? Och vad exakt vill man veta? Sara Ann betraktar mynten som ett medel till förståelse av de långväga sociala och kulturella kontakterna mellan Sverige och den muslimska världen och för globala, ekonomiska och politiska förändringar. Hur användes mynten? Cirkulerade de även i Sverige? Hennes studier av sociala nätverk gör hennes arbete aktuellt i dagens värld med dess interkulturella kontakter, inte minst i Sverige med vår omfattande immigration.
Sara Ann planerar att arbeta på sitt stipendieprojekt mellan oktober 2020 och mars 2021 i Sverige. Hon kommer att arbeta både på Gotlands museum i Visby och Historiska museet i Stockholm. Hon har antagits som ”visiting scholar” vid institutionen för arkeologi i Uppsala under tiden i Sverige, men det var inte dit hon var på väg när jag ringde upp. Just nu kommer hon inte in i Sverige – i dessa dagar behövs det en hel del pappersarbete innan hon kan få tillåtelse att komma in i landet under coronapandemin. Först blir det Belgrad – de medeltida skandinaverna reste i hela Östeuropa för att nå den arabiska världen, också på Donau (som flyter genom Belgrad). Sara Ann kommer därför att undersöka arabiska mynt som finns nära dessa östeuropeiska floder. Hon älskar att resa och ser fram mot ett nytt och intressant mål på väg mot Uppsala och Gotland.
Text: Gunnel Tottie
Bild: Sara Ann Knutson