Tusentals ton med lösgodis i svenskarnas påskägg


Hur mycket godis äter egentligen svenskarna under påsken? Olika källor ger olika svar – allt från 7000 ton till 14 000 ton. Oavsett exakt mängd är det väldigt mycket godis! Sverige är ett av de länder där man äter mest godis i världen, cirka 15 kilo per person och år. Allra mest godis äter ungdomar och kvinnor mellan 25 och 60 år.


En mycket stor del av årets lösgodisförsäljning sker inför och under påskhelgen. För tre av fyra svenskar är godis ett viktigt inslag på påskbordet, men traditionen att fira påsk med godis är faktiskt relativt ny. Godis fick sitt stora genombrott under mellankrigstiden, men det var först när lösgodiset kom på 1980-talet som trenden med påskgodis och godisfyllda påskägg slog igenom på allvar.


Svensk godishistoria

Den första varianten av vad vi kan kalla godis kommer från 1700-talet då apotek började sälja kandisocker (även kallat bröstsocker). Eftersom det både var dyrt och apoteken hade monopol på att sälja socker var det främst de rika som hade möjlighet att köpa det.


I slutet av 1800-talet tog sockerodlingen fart i södra Sverige och år 1872 startade Cloetta sin första fabrik och började tillverka chokladpraliner. Det dröjde ytterligare flera decennier, fram till början av 1900-talet, innan godis började tillverkas i stor skala och blev mer tillgängligt för det vanliga folket. Vid den här tiden introducerades gräddkolan och skumgodis, som fortfarande är en viktig del i godisådorna. Och sedan kom det populära gelégodiset under 1930-talet.


Till en början såldes smågodiset bakom disk i kiosker och specifika godisaffärer. Möjligheten att sälja godis i lösvikt, där kunden själv fyller sin godispåse, kom 1985. Livsmedelsverket konstaterade då att denna typ av försäljning var tillåten – under förutsättning att produkterna var hygieniskt placerade, att godiset låg i separata behållare och att kunden endast fick plocka med hjälp av en skopa. De här nya bestämmelserna förändrade på sikt hela godismarknaden i Sverige. Självplockgodis började att säljas i dagligvaruhandeln och godisförsäljningen ökade snabbt.


Idag har de flesta svenska matbutiker en lösgodisavdelning som ofta rymmer hundratals sorter och det är en populär plats inför helgerna när lördagsgodis och godis till fredagsmyset ska inhandlas. Förra våren gick försäljningen av lösgodis ner på grund av oro för coronaviruset. Men enligt Livsmedelsverket är risken att bli smittad genom att äta lösgodis i stort sett obefintlig.


Värper påskharen påskägg?

Då har vi koll på godiset. Men hur är det med påskäggen och påskharen? Vi har länge kopplat ihop ägg med påskfirandet. Eftersom ägg tidigare var en lyxvara och det var runt påsk som hönorna började att värpa blev det vanligt att ge bort ägg som en påskgåva till sitt tjänstefolk eller till prästen. Det är den här traditionen som har utvecklats till dagens påskägg.

Att ge bort konstgjorda påskägg av glas, porslin och ädelmetaller var populärt bland de välbeställda under 1700-talet. Enklare ägg av papier-maché blev vanliga under 1800-talet. Traditionen med att ge bort eller gömma ägg fyllda med godis började uppstå i Sverige under mellankrigstiden.


Påskharen har sitt ursprung i Tyskland där de vuxna sedan 1600-talet skämtade med barnen om att påskharen gömde ägg som den värpt. Haren fick ett större genombrott under mitten av 1800-talet när den marknadsfördes av godis- och leksaksindustrierna som påskens motsvarighet till jultomten. Traditionen att gömma påskäggen härstammar alltså från den tyska påskharen, men i övrigt slog påskharen inte igenom lika stort i Sverige som i andra länder – den har stor konkurrens av tuppen som påsksymbol och syns mest i form av choklad- och marsipanharar.


Skillnader mellan påsk- och julgodis

Den största skillnaden mellan godisförsäljningen vid påsk och jul är att påsken består av två veckors intensiv försäljning medan julförsäljningen är mer utdragen och börjar långt innan jul. Vid påsken är det också lösgodiset som är mest populärt medan julgodiset ofta är lite dyrare mer traditionellt med mycket marsipan och choklad.


Efter påsk är det faktiskt vid halloween som vi äter mest godis. Julen kommer först på tredje plats. Varför vi äter så mycket lösgodis vid just påsk och inte vid jul är svårt att veta. Troligtvis beror det på att smågodiset blev populärt samtidigt som traditionen att ge bort påskägg blev allt vanligare. Vid jul har vi dessutom starka traditioner med andra sötsaker som pepparkakor, knäck och Aladdin-askar, kanske har vi inte ett lika stort behov av lösgodis då?


Smaken är som baken

Topp tio av de godissorter som är populärast att ha i sitt påskägg är center, mjölkchoklad, geléhallon, plopp, punschpralin, gräddkola, kokosprickar, colaflaskor, fruktnappar och sura colanappar. Äldre föredrar choklad och punschpraliner medan yngre är mer all­ätare och gillar surt, salt och färgglatt. Att vi går i gång på godis som är rött, gult och orange har sin förklaring i att det var färgerna på de energi­rika bären när människan var samlare.


Lösgodis tillhör en av de vanligaste saker som vi saknar från Sverige när vi flyttar utomlands. Lyckligtvis är det flera som har sett att det finns en marknad och är en lönsam affärsidé att sälja godis till oss utlandssvenskar. Så för de som vill finns det en möjligt att fylla våra påskägg med svenska godisfavoriter även här i Kalifornien!


Läs mer om var du kan köpa svenskt godis och annat gott i denna bloggpost från januari 2021




Text: Pernilla Jansdotter

Bilder: Magnus Liam Karlsson, Lieselotte Van Der Meijs, Cecilia Mases


Källor:

http://reklamgodis.net/godishistoria-i-sverige

https://www.ica-historien.se/artiklar/losviktsgodiset-slar-igenom-pa-1980-talet

https://www.svd.se/losgodis-ar-paskgodiset-sjalvklara-nummer-ett

https://www.svd.se/det-svenska-paskbordet

https://www.aftonbladet.se/harligthemma/a/e1yljK/darfor-far-vi-agg-av-paskharen

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/allt-om-pasken-med-etnologen

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Jmx18/har-ar-svenskarnas-favoritgodis-i-pask

118 views0 comments

Recent Posts

See All