top of page

Varför äter vi semlor idag?

Updated: Feb 16, 2021


Visste du att vi svenskar äter totalt 50 miljoner semlor varje år? Fettisdagen är en av våra mest firade matdagar. Idag äts det semlor i nästan varje svenskt hem och givetvis även hemma hos många av oss utlandssvenskar.


Fettisdagen betyder just fet tisdag (även känt som Fat Tuesday och Mardi Gras här i USA). Firandet härstammar från den kristna högtiden fastlagen då man skulle äta upp sig ordentligt inför den 40 dagar långa fastan fram till påsk. Under fastan levde och åt man spartanskt, fettisdagen var därför sista chansen att frossa och festa till det. Vi har ätit fastlagsbullar i någon form ända sedan medeltiden. Traditionen med att äta kaloririk mat på fettisdagen levde kvar i Sverige även efter att själva fastan försvann i och med reformationen.



Från hetvägg till dagens semla

Semla är ett låneord från tyskans semel, och ordet kommer ursprungligen från latinets simila som betyder fint vetemjöl. Från början var semla endast namnet på den ljusa vetebullen utan fyllning. Vitt mjöl var väldigt ovanligt i bondesamhället och det var bara vid undantagsfall, som fettisdagen, som man bakade och åt semlor.


Under 1700-talet blev hetväggen populär bland den mer välbärgade befolkningen i Sverige. Det var en enkel vetebulle som serverades med varm mjölk. Först runt 1850-talet började man lägga till mandelmassa i hetväggen och mot slutet av 1800-talet tillkom även vispad grädde. Semlorna serverades vid den här tiden fortfarande alltid i varm mjölk.


Semlan så som vi känner igen den idag kom till i början av 1900-talet. Då började det bli vanligt att kaféer på fettisdagen sålde semlor utan mjölk, men det dröjde fram till 1930-talet innan den moderna semlan blev mer utbredd. Semlan fick därefter ett stort uppsving när ransoneringen av mjöl, socker och grädde avskaffades efter andra världskriget.


De senaste decennierna har det också blivit populärt att utveckla nya versioner av semlan. Du känner eventuellt igen semmelwrapen, minisemlan, semmelmuffins eller nutellasemlan? I slutet av det här blogginlägget hittar du även ett recept på en lättbakad semmelkladdkaka.


Dödligt gott med semlor?

Kanske har du hört att kung Adolf Fredrik dog efter att ha ätit alltför många semlor på fettisdagen 12 februari 1771. Är det verkligen sant? Jo, det stämmer till viss del. Kungen dog efter att han ätit en stor måltid med bland annat hummer, böckling, kokt kött med rovor och surkål. Och eftersom det var fettisdagen serverades hetvägg med varm mjölk till efterrätt. Adolf Fredrik älskade hetvägg och stoppade glatt i sig flera stycken. Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr, därefter föll han ihop och avled. Den fastställda dödsorsaken var slaganfall. Kungen var vid den här tiden 60 år och hade känt sig dålig ett tag. Det finns med andra ord inga bevis på att det var just semlorna som tog livet av kungen, men visst är det troligt att den stora måltiden snabbade på förloppet.


Efter kung Adolf Fredriks dödsfall var greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna mycket upprörd. Han ansåg att det var semlornas fel och skrev efter händelsen att fettisdagen borde förbjudas och att ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Tur för oss att hetväggen aldrig blev förbjuden så att vi kan njuta av våra semlor än idag!


Tips på var du kan köpa semlor (och annat ätbart vi saknar från Sverige) hittar du i Madeleine Eketorps blogginlägg om svenska matvaror i Bay Area. Missa inte heller förslagen och rekommendationerna i vår Facebookgrupp – där är semlan ett poppis samtalsämne!



Semmelkladdkaka

Semla i kladdkakeform är enklare och snabbare att baka än vanliga semlor. Perfekt om du inte har hunnit baka eller handla semlor inför idag! Här kommer ett recepttips från vår Swea Maude Iggström (originalrecept från Aftonbladet). ”Den är lätt att göra och mycket god” hälsar Maude.


Förberedelsetid: 10 minuter Tillagningstid: 25 minuter


Ingredienser:

· 150 g smält smör

· 2,5 dl mandelmjöl

· 2,5 dl strösocker

· 1,5 dl vetemjöl

· 2 krm vaniljpulver

· 1,5 krm malen kardemumma

· 3 ägg

· salt


Till garnering:

· 3 dl vispgrädde

· mandelspån


Gör så här:

1. Sätt ugnen på 350°F.

2. Smält smöret.

3. Blanda mandelmjöl, kardemumma, socker, vetemjöl, vaniljpulver och salt i en bunke. Blanda.

4. Rör ner äggen, tillsätt smöret och blanda till en jämn smet.

5. Häll smeten i en smörad form. Grädda mitt i ugnen i cirka 20–25 minuter.

6. Vispa grädden och bred ut över kakan. Rosta mandelspån och strö över.



Text: Pernilla Jansdotter

Bild: Cecilia Mases & Maude Iggström

Recept: Maude Iggström


Källor: www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/fettisdagen historiskamedia.se/adolf-fredrik-semlor www.ica.se/buffe/artikel/fettisdagen sv.wikipedia.org/wiki/Semla


186 views0 comments

Recent Posts

See All
bottom of page